Här är som jag lovat tidigare ett album med lite bilder från Oscars första vecka. Det är lite blandade bilder både på honom och övriga familjen…
Så här efter lite över en vecka så måste jag bara konstatera att det hittills är en oerhört lugn och trygg liten kille som vi fått till vår familj. Wilma är stormförtjust i sin lillebror och vi får ha ständig uppsikt för att hon inte skall göra honom illa i sin iver att vara nära honom.
Det skall bli spännande att följa både Oscars och Wilmas utveckling den kommande tiden.
Fick ett tips av Pernilla om en liten sajt där man kunde testa vilket parti ens blogg skulle rösta på. Tyckte det var en kul grej och gick därför in på bloggparti.se och testade det. Lustigt nog så känns det som att den är ganska spot on vad gäller den delade 1:an. Att dock sossarna kommer som 3:a känns olustigt. Så helt perfekt är den nog inte ändå ;-) För nån sosse har jag aldrig varit och kommer aldrig att bli heller.
Hehe… Oscar har fått en spjälsäng att sova i direkt. Framförallt för att skydda honom från hans syster kärlek ;-)
Som ni kan se på bilden så är den som klippt och skuren för hans lilla kropp…
När Wilma föddes så skrev jag det här inlägget om mina känslor. Det var verkligen speciellt och något som jag aldrig tidigare upplevt…
Igår var det alltså dags för nästa barn att födas och denna gången blev allt annorlunda.
Förra gången fick jag vara med hela tiden och kunde lära känna Wilma direkt. Nu fick jag åka hem efter några timmar och har sedan dess bara träffat Oscar någon timma. Jag har istället fått ta hand om Wilma mer intensivt än jag oftast gör. Det har varit jättebra både för mig och för henne. Jag känner att hon blir tryggare med mig för varje dag som går.
En positiv sak som jag kände att jag upplevde den här gången var att jag hade mycket mer koll. Jag kände mer ro och kunde vara mer ”med” i vad som hände. Förra gången hade man någon sorts panik… Nu var det lugnare och jag kände mig mer delaktig på något sätt…
Det här med kärleken är dock samma… Jag kände direkt Oscar kom ut att han, precis som Wilma, är en del av mig på något sätt. Helt fantastiskt det där. Skall bli spännande när jag hämtar Stina & Oscar imorgon att få hålla honom och vara nära honom.
Tänk att man gått och blivit 2-barnsfar… Helt crazy…
P.S. Det här är inlägg 401 här på hulldin.com… Tänka sig att vi är över 400 inlägg… D.S
Idag åkte Wilma och jag till sjukhuset för att hon skulle få träffa sin lillebror. Jag tog med kameran och fångade de två på film. Wilma är SÅ söt när hon sitter och pussar och klappar sin lillebror… Kolla in tröjan också…
Igår kl 22.11 föddes en liten pojk på Östra Sjukhuset i Göteborg. Han skall heta Oscar och Stina & Jag är så lyckliga över att ha blivit föräldrar igen. Här är några bilder på vår lilla gosse för er alla att titta på. Han vägde 3455 g och var 50 cm lång. Mer bilder och info kommer när jag har tid & ork ;-) Visst är han fin…
Det är väl inte någon nyhet direkt. Men Frölunda har verkligen svårt att få till något bra spel mot lag som backar hem. Luleå gjorde det som även Skellefteå, Timrå och Södertälje gjort flera gånger. Tråkade ut Frölunda.
Att man inte förmår att förändra spelet i sådana matcher och börja köra lite dump & chase hockey är för mig ett mysterium. Det kan ju knappast komma som en överraskning att Luleå med ett på papperet betydligt sämre material och dessutom med 3 förluster i bagaget kommer att komma till Scandinavium och spela extremt tajt försvarsspel.
Fruktansvärt frustrerande att se dem gång på gång åka på den här typen av förluster.
Med den här typen av spel så kommer man inte långt i ett slutspel. Om man ens tar sig dit…
Idag när vi var ute och handlade, så tittade vi in en sväng på Jysk. Där hade de en toksöt liten fåtölj som det bara stod Wilmas namn på. Så vi slog till och köpte den. Nu hoppas vi bara att hon kommer att vilja sitta i den när hon ser på Madicken på mornarna. Då kanske hon slipper stå så nära tv:n. Vi får väl se… Här är iallafall en bild på henne i sin nya fina fåtölj. Leo är givetvis med vid hennes sida ;-)
Ok… Låt mig först säga att jag inser att Kanada var bättre under matchen än Sverige och därför egentligen vann rättvist. Men det är ju liksom inte där skon klämmer. Den onda tån är ju en helt annan.
Varje år i stora mästerskap så får vi se det om och om igen. Hur Kanada på något sätt får styra och ställa hur de vill i hockeyvärlden. De bestämmer av någon konstig anledning allt i den lilla ankdammen som hockeyvärlden utgör. När de kör över Sveriges målvakt 3 gånger under 1 match så får de bara 1 utvisning. Under hela matchen så är det uppenbart att domarna inte klarar av att hantera den press som 20 000 gapande Kanadensare utgör.
När det blir hockeydrabbning så verkar Kanadickerna drabbas av någon sorts kollektiv härdsmälta i skallarna. 20 000 människor sitter och buar allt de orkar när en 18-årig kille spelar hockey. En kille som inte på något sätt har förtjänat att bli behandlad så. Det han gjorde var att stå upp för en lagkompis (målvakten Markström) efter att Esposito helt regelvidrigt kört över honom. Kanadas coach kallade det en filmning.
Det trista är att det inte bara är i hockeyn som sånt här pågår. Alla minns vi väl behandlingen av Ara Abrahamian. Hur han blev bestulen på en finalplats i OS. Den typen av systematiskt ”fusk” är tydligen helt ok. Samtidigt lägger man ner miljoner på att jaga de som dopar sig för att vinna en fördel. FUSK ÄR FUSK. Den här typen av mygel som vi just fått bevittna är i mina ögon precis lika illa som doping och därför är det med en unken smak i munnen som man kan konstatera att Kanada än en gång har vunnit, och de har gjort det på ”sitt” sätt…
Vi var ute och lekte igår i det fina vädret Stina, Wilma & Jag. Det låg frost över hela gräsmattan borta vid vår lekplats och jag passade på att ta lite bilder. Av många som blev fina så är det här den som jag och Stina fastnade mest för…
