Idag kan man säga att Wilma officiellt kan har lärt sig att gå. Jag satt vid datorn i vardagsrummet och grejade när jag såg Wilma komma gående helt på egen hand. Jag var tyst för att inte störa henne. När hon sedan stannade upp och tittade på mig så bad jag henne komma till mig. Då ändrade hon riktning och gick fram till mig och jag tog upp henne i min famn.
Det går verkligen fort nu. Hon utvecklas för varje dag som går den lilla godingen.
Nu efter att hon gick till mig så har hon tagit flera turer på egen hand. Vilket genombrott va?
Påskhelgen blev som väntat fullspäckad av aktiviteter. Kalas på lördagen för vår underbara lilla Wilma som fyller 1 år. Vår 3:a var fylld av folk och trots att alla inte hade någon sittplats så hade vi några trevliga timmar tillsammans. Wilma fick en massa fina presenter och hon var på sitt allra bästa solskenshumör. Tänkte lägga upp lite bilder från kalaset imorgon.
På söndagen så var vi i kyrkan som vanligt. Efter mötena så döptes min brorson Carl. En väldigt fin dopsgudstjänst som påminde oss alla om betydelsen av dopet och möjligheten att börja om på nytt som ett oskrivet blad. Anden var givetvis stark och det var underbart att kunna tänka tillbaka på sin egen dopsdag och de känslor man hade då. Jag kunde inte heller låta bli att drömma mig framåt i tiden till den dag då mina barn vill döpa sig. Det kommer att vara en stolt far som ser sina barn gå ner i dopets bad.
På tal om stolt far förresten. Wilma har de senaste dagarna börjat ta sina första steg. Fram tills idag så var rekordet 3 steg innan hon inser vad hon gör och sätter sig ner. Men nu under kvällen så slog hon till och tog 14 steg i följd. Det var hur häftigt som helst. Nu dröjer det inte länge förrän man får jaga henne överallt. Lite tudelat såklart. Men det är självfallet underbart att se sina barn utvecklas.
Måste säga att jag satt som på nålar i slutet av matchen ikväll. Givetvis talar jag om matchen mellan Frölunda och Färjestad i kvartsfinal 6. Det kändes som en oerhört skön seger med tanke på att den satt så långt inne. Sen att det var en massa strul och grejer i slutet gör ju att det känns lite underligt. För mig förtar det dock inte känslan av att nu är Frölunda på gång igen… Riktigt på gång… Nu för vi se vem som är kyligast på lördag.
Under tiden matchen spelades så utbrast brorsan som var på plats för att att se matchen med mig att nu är det dags för ett trendbrott. Hittills har det ju varit laget som gjort första målet som vunnit matchen. I dag gjorde FBK första målet, men det var VF som vann matchen.
Dags för ett nytt trendbrott på lördag då. För hittills har det ju varit hemmalaget som vunnit matcherna. Men, har vi brutit en trend så kan vi lika gärna ta nästa också ;-)
Lördag förresten. Det verkar bli en fullsmockad dag. Först 1-års kalas för vår lilla ängel Wilma. Hela tjocka släkten på besök i den förhållandevis lilla 3:an. Sedan är det supercupfinal mellan Blåvitt och Kalmar och sist har vi alltså kvartsfinal 7 mellan Frölunda och Färjestad. Som sagt… En fullspäckad, men förhoppningsvis grymt bra dag ;-)
Tänk förresten att lillfia gått och blivit så gammal. Kan inte för mitt liv förlika mig med tanken att det redan gått ett år. Men så är det ju bevisligen. Men det känns väldigt konstigt måste jag säga.
Det händer en hel del för vår lilla tjej nu. Här är en bild när hon står alldeles av egen kraft. Vi håller alla tummar vi har för att hon skall kunna gå till sin födelsedag på lördag…
